Hela förra veckan var jag sjuk. Det började egentligen redan på söndagen veckan före och pågår sådär lite ännu. Efter måndagen förra veckan upplevde jag för första gången på länge att jag inte hade någon röst, och det i hela 5 dagar! Katastrofalt för en körmänniska och det ledde till att jag missade både en inbandning till en skiva och hela konserten med Stockholms Akademiska Damkör och sitzen efteråt... Gissa om jag varit sur förra veckan!
Hela min skoltid var det värsta som kunde hända mig att jag blev sjuk... Jag hatar att missa saker, speciellt om orsaken är att jag skulle vara sjuk. Så fast jag hade feber eller snuva var jag nog envis som synden. Jag har alltså aldrig varit den där typen som stannat hemma eftersom jag "mått lite dåligt i magen" eller "tror jag haft stegring". Jag var i skolan med 38 graders feber och hade alltid som gräns att om jag ännu kunde ta mig upp ur sängen så kunde jag nog komma till skolan. Jag är nog tyvärr lite så ännu, fast jag vet bättre att det går om snabbare om man vilar, men det är så svårt att missa saker. "Vill inte" - skriker min barnsliga röst inom mig när någon säger att jag borde stanna hemma då jag är sjuk.
Att vara sjuk finns som inte riktigt i mitt schema, haha.
Men hur jag än skulle försökt så skulle jag inte ha kunnat delta i körevenemangen den här veckan som varit. Feber är lätt att försöka ignorera, men att inte ha någon röst är inget man kan fejka. Man kan helt enkelt inte sjunga om man inte har någon röst.. så enkelt är det.
Så därför blev det mycket vilande och sängliggande förra veckan och vilken tur att jag och fästmannen fick världens mysigaste kudde till förlovningspresent av hans moster för ett tag sedan!
Den är helt supermysig och jättestor! O.O Man vill bara gräva in hela ansiktet i den och somna, haha!
Sen är det ju jättefin och personlig också! <3
Att vara sjuk över en vecka tog hårt på mig. Jag hatar att vara passiv. Var deppig av att inte kunna njuta av alla vårtecken, vara allmänt tom och tråkig. Usch! Inte alls den personen jag är och vill vara.
Men som sagt så börjar jag bli frisk igen och igår var jag på körövning och sjöng för första gången på en vecka. Var så glad så att jag bara studsade när jag kom hem!
*En glad och (nästan) frisk Jasmine* ^_^
Jepps jag är precis likadan. Lite feber är inget hinder, och huvudvärk absolut inte. Jag har varit hemma från skolan ungefär då jag haft spysjuka eller så hög feber att mamma märkt det direkt på morgonen. Och jag är fullkomligt medveten om att det kanske inte är så fiffigt att fara till skolan och smitta ner alla andra när man hamnar snyta sig en gång per 5 minuter men jag som brukar vara förkyld från oktober till mars kan ju kanske inte missa all skola p.g.a. lite snuva. :D
SvaraRaderaHaha! Jamen precis! För mig har det säkert också att göra med att jag alltid varit allergisk för katter och då vi har tre katter hemma (i Molpe) så är jag smått förkyld konstant, så att sedan bli förkyld på riktigt känns så likadant att jag inte bryr mig.. O:)
Radera