Mina två klädloppisfynd vid "Smedjon" ikväll...

Det var trevligt att vara vid det lilla loppiset vid Smedjon och det kommer ju säkert komma mer dit till nästa vecka så kom tillbaka varje kväll de kommande tisdagarna och fynda. Jag själv fyndade lite smått och gott; en trevlig liten tavla, en bok, en kaffeburk åt mamma och två härliga klädesplagg.

Jag har på sistone blivit jättefan av gamla klänningar. Eftersom nya klänningar från H&M och liknande affärer antingen är alldeles för korta så att rumpan nästan syns eller så är de alldeles för långa då långklänningarna där är för superlånga modeller, så passa gamla långklänningar perfekt för mig! Sedan är de ju så mysiga allihopa och har en härlig charm över sig!

Jag inspireras också mycket av Underbara Clara som ofta köper retroklänningar och tycker själv att sådana kläder skapar något slags lugn som jag absolut vill ta med mig till min vardag och nya hemplats senare i livet. Så någon slags kombination av gamla klänningar och bohemiskt mode är vad jag gillar att leta efter på loppisar just nu, och gärna i ljusa färger såsom vitt och beige tycker jag passa bra till sommaren.

Hittade också en trevlig "skjorta" med intressanta mönster vid kanterna som säkert skulle passa bra till byxor och någon topp nu under sommaren, kanske jag inviger den redan imorgon.. ^_^

Annars tycker jag absolut att du som läser det här och inte brukar gå på loppis ska ge det en chans. Man kan fynda riktigt härliga saker som annars inte går att få tag på mera eller så hittar man en fin leksak till yngsta sonen för en struntsumma eller helt nya oanvända byxor för bara några euro. 

Men nog är det ändå en härlig känsla att se folk som kommer in till ett loppis och bara lyser upp när det ser någonting de gillar - jag blir helt glad och varm inombords. Tänk, den där saken brydde sig inte ägaren om mera, men den här personen ser ett värde i den och vill ta den till sig. Det är en av de finaste stunderna jag fått ta del av idag! Jag älskar loppis! <3

Vad kan du berätta om kläderna du har på dig?

Det här kommer att bli ett långt inlägg. Men jag har sparat det ganska länge. Droppen blev väl nog efter att jag nu tittat på 5 x 10 min norsk serie som heter Sweatshop (mer om den senare).

Jag har sedan länge varit väldigt intresserad av vad jag har på mig. Smycken, halsdukar, klänningar, tjocka tröjor. Först tog jag steget till att själv bestämma vad jag ville ha på mig. Sedan började jag fundera på vilken stil jag ville ha. Ett tag skulle jag ha en massa rutiga halsdukar (ni vet vilka jag menar), en tid var jag också väldigt rock-inspirerad och ville ha neonrosa och svarta klänningar med mycket "nät" och häftiga mönster/dragkedjor på byxor kjolar. Nu just är jag väldigt bohem-inspirerad och det är väl sådana kläder som jag oftast letar efter när jag är och shoppar på loppisar.

Men nu känner jag mig lite kluven. Det hela började med ett evenemang som Martha här i Åbo ordnade: "Slowfashion och om att hitta sin (hållbara) stil" med Karin Lindroos, marthaförbundets informatör & slow fasionista (som hon själv kallar sig i "Garderoben-broshyren" som vi fick ta med hem). Här är hennes blogg ifall någon vill läsa: karin.ratata.fi/blogg/

Jag tycker ju om hållbarhetstankar och funderar ofta på kläder, så jag ville absolut delta i det här evenemanget. Jag måste ändå erkänna att själv gick dit med ganska god tro om att jag redan vet allt som hon kommer att säga, men att det ändå är härligt att sitta i ett rum med likasinnade människor och kunna diskutera klädkonsumtionen idag.

Presentationen var väldigt upplysande och broshyren "Garderoben" som Marthaförbundet (hemsida: martha.fi) gjort som vi fick ta hem innehåller en hel del fakta som kan vara bra att tänka på och begrunda.

På första sidan i broschyren möts man av t.ex. denna fakta, som jag lagt på en bild:

Det är inga små summor vi talar om. Och det här tog också Karin Lindroos upp. Hon frågade t.ex. oss: Vad kan du berätta om kläderna du har på dig? Jag funderade lite. Alla de kläder jag hade på mig var: underkläder, b-h, byxor, strumpor, topp och "stickatröja". Underkläderna och strumporna hade jag nog ingenting att berätta om, inte minns jag var jag köpte dem, eller vad de kostade eller hur länge jag haft dem. B-h:n däremot var ganska ny och av det dyrare laget, som jag hoppas håller länge. Skorna var köpta i höstas/vintras när jag efter att ha letat på loppisar inte hittade några bra vinterskor och köpte nya för ganska 60€. Byxorna var från H&M, svarta och har gissningsvis kostat kring 20€. Toppen var nog också bara en såndär 5€ svart topp från H&M. 

Jag var väl ändå mest stolt över min "stickatröja" som faktiskt ursprungligen är från H&M, men som nog har en helt annan historia. Jag såg på en facebook-sida om någon som skulle flytta och som inte skulle ha rum med alla sina saker så hon ordnade en dag då man fick komma dit och ta vad man ville. Det var kläder, skor, väskor, mat, blombord med mera, sånt som ryms i en liten etta kan man säga. Där hittade jag två av mina absoluta favoritplagg idag, en härlig höstrandigfärgad tröjja och en annan en med ett ovanligt mönster. Hon hade fram en spargris så jag gav en slant för vad jag gissade jag skulle ha köpt dem på loppis för. Då kände jag mig stolt, och gör det än idag, kände att jag var med i den hållbara livsstilen så att säga.

Här är en bild på "favvotröjan" och den andra:

Men det som Karin tog upp sen har fastnat i mitt huvud. Hon funderade på loppisens framfart, att loppis har blivit jättepopulärt och att det dyker upp nya loppisar till höger och vänster, loppis-facebook-grupper hur många som helst och att det nästan börjat gå långt. Loppisens grundidé är ju att någon säljer det de inte använder eller behöver och någon annan köper det instället för att den första personen ska kasta bort det. Men nu har det nästan blivit så att folk börjat beställa mycket mer kläder på nätet, kanske två stycken av samma plagg fast i olika storlekar, och glömmer att lämna tillbaks det ena, men tänker: Nåjaa, jag kan ju föra det på loppis. Så istället för att vi ska värna om det vi köper läggs mer och mer oanvända kläder ut på loppisar, och det fick mig att haja till. Jag har faktiskt själv märkt mycket folk som skrivit t.ex. "Klänning från Nelly, oanvänd, köpte för xx, men passade inte och glömde skicka tillbaka. Nu för xx!". Det är ju nog inte att värna om en hållbar livsstil enligt mig!

Och nu idag har jag börjat fundera ännu mera. Idag var det en bloggare som rekommenderar att man skulle se den korta dokumentären "Sweatshop", som handlar om de norska ungdomarna Frida, Ludvig och Anniken som alla tycker om att köpa kläder och som åker till Cambodja för att se hur de som gör våra kläder mår och lever och det är en verklig tankeställer och otroligt gripande kortdokumentär.

Här är länken: SWEATSHOP episode 1: How many will die here every year? och jag ber er alla som tycker om att handla kläder att se på den här dokumentären. De 4 andra episoderna finns där under, efter att man har klickat på länken.

Om ni tycker att ni inte har ens mindre än en timme att spara för att se dokumentären, se åtminstone SWEATSHOP episode 5 What kind of life is this? Eftersom det är vi i de rika länderna som köper dessa kläder gäller det oss alla! Vi kan påverka, men det första steget är att upplysa andra, som jag gör nu!

Lånad bild från då jag googlade

T.ex. så träffar de på en textilarbetare som heter Sokty, som arbetar mellan 5 till 7 dagar i veckan, från morgon till kväll och syr en och samma rand på oberäkneligt antal tröjor. Hennes dagslös är kring tre dollar. Av det ska hon klara av hyran varje månad, betala vatten och också handla mat. Hon handlar kläder två gånger per år, och aldrig för någonting mer än två dollar. Så hon lägger fyra dollar på kläder per år. De träffade också en tjej som arbetat på samma textilfabrik, sytt samma rand i tröjor i 14 år. Hennes mamma dog bara när hon var några månader, medan hon ammade, för att hon svalt ihjäl. De hade helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att kunna äta. Och det är tusentals människor som går till jobbet varje dag där deras liv ser ut på detta sätt.

Det är tragiskt och rörande för att inte tala om förargande. Men vi har varje dag ett beslut vi kan ta, vill vi köpa den där klänningen som är på REA på Gina Tricot, H&M, BikBok? Vill vi köpa den där dyra skjortan av det där kända märket? Eller vill vi köpa ett klädesplagg som vi vet att de som tillverkat det har lön som de klarar sig på och som inte jobbar ihjäl sig, som har råd att ha sina barn i skola och utbilda sig, såsom vi tar för givet att alla får här i Norden? Jag trodde att jag hade det på koll det här med hållbar klädkonsumtion, men jag har mycket att lära mig ännu. Men efter den här dokumentären så ser jag nog världen på ett väldigt annorlunda sätt. Inte kan jag ju säga att jag med säkerhet vet var mina kläder är gjorda och under vilka förhållanden.

Så jag vill också avsluta med att fråga dig: Vad kan du berätta om kläderna du har på dig?

Återbruka mera! ....Speciellt klänningar från mommos...

Jag har en lite rolig vana/ovana att börja pröva kläder i min garderob innan jag ska gå och lägga mig. Jag gillar att ha koll och jag vet pretty much precis vilka kläder jag har i min garderob. Ibland kan jag ändå hitta ett plagg som jag glömt bort som legat längst under och då blir jag lite extra glad. T.ex. när jag kommer hem från Åbo och tittar i det lilla jag har kvar i min garderob hemma, så brukar jag bli förvånad att jag har glömt bort det ena plagget eller bli helt superexcited för att jag trott att jag gjort mig av med ett plagg som jag sen velat börja använda igen. 

Så mitt tips till er som känner att ni vill ha nya kläder: Titta igenom er garderob (eller era garderober) först så kanske ni fyndar ett och annat! I alla fall brukar många känslor komma fram då man t.ex. hittar det där byxorna som är helt sönderrivna av grov överanvändning och som man bara inte kan kasta. Jag har alltså ett sådant par byxor hemma i Österbotten (ska ta en bild av dem när jag kommer hem nästa gång).

Sedan kan man ju gräva lite i mammas garderob som jag också hunnit göra (med tillåtelse förstås), men speciellt glad blev jag när mommo städade ur kläder i hennes och moffas garderober och hon frågade om jag ville ha dessa två klänningar (bild nedanför). Vilka häftiga klänningar alltså, såklart jag sa ja! Det är inte ofta jag ser klänningar som har långa ärmar, och eftersom jag helst skulle vilja ha en garderob där 90% av mina klädesplagg är klänningar eller långa kjolar så passar dessa två perfekt in i min garderob. Jag behöver ju ha klänningar som jag kan använda under hösten/vintern också. Märk också den intressanta detaljen med den svartrödgulgröna klänningen att man kan "knyta fast den" där kring halsen (man kan klicka på bilderna för att förstora). Båda klänningarna är härligt långa utan att vara jobbigt långa och även vida vid benen, så bekvämligheten maxad alltså. Materialet känns också mycket fastare och bättre än andra nyare klänningar jag har. Jag tror dessa kommer att hålla sig längst av alla.

Så fråga mamma, pappa, mommo, moffa eller andra släktingar ifall de har gamla kläder som de inte använder mera ifall ni kan få dem. Också ifall ni är t.ex. mamma eller mommo så kan ni göra just som min mommo gjorde och fråga ifall jag skulle vara intresserad av några klädesplagg. Här finns det alltså en ytterst god möjlighet att få en unik garderob med en massa unika plagg, vilket är någonting som jag i alla fall strävar efter. Sedan slänger vi otroliga mängder kläder varje år, så varje "återbruk" är en god gärning mot miljön!

Loppis - En spännande hobby!

Allt behöver inte vara nytt här i världen. Finns det någonting som jag tror bara blir populärare och populärare med åren så är det nog loppisar och second hand-butiker och de går ju också hand i hand med en hållbar utveckling, någonting som intresserar mig väldigt mycket.

Varför handlar jag kläder på loppis?

Jag har många orsaker till att jag går på loppis. Jag gillar att vara lite unik, och genom att handla kläder på loppisar så kan jag få en mer unik stil. Många av de kläder som finns på loppisar finns inte i butikerna, kanske är de från ett annat årtionde eller från andra butikskedjor som inte existerar i den stad/by man är i just nu, i alla fall så kan man hitta alla möjliga olika klädstilar på ett och samma loppis. Det är även väldigt underhållande och spännande, lite som en skattjakt att leta efter ett plagg. Många gånger kan man ha hittat någonting fint, men som varit i fel storlek, men då man en gång hittar någonting i rätt storlek så hoppar man nog till lite av glädje. Det är en sorts glädje som jag tycker är svår att finna då jag handlar i en vanlig klädbutik. Att handla på loppisar är ju också väldigt ekonomiskt, både för mig och för den som säljer plagget. Jag får ett nytt plagg att älska och en annan kanske får mera rum i sina skrubbar. Det är en win-win situation för alla!

Det finns säkert en gräns i början för många, att komma sig för att handla ett plagg som kanske någon annan redan använt. När jag var mindre tyckte jag det kändes obehagligt, men efter att ha konstaterat att det finns någonting som heter tvättmaskiner och att kläderna nog är tvättade innan det sätts upp på ett loppis så är det nog någonting som jag aldrig tänker på mera.

Att lägga upp saker på loppis så har ju också sina fördelar. Speciellt om man själv står bakom ett loppisbord och någon kommer fram och köper ett plagg som man själv inte använt/använder mera. Det gör mig väldigt glad inombords! Den personen har alltså mer nytta av plagget än vad jag har/någonsin har haft. Så får man ju också kanske en liten slant, vilket inte heller är fy skam.

Det finns ju så klar en massa andra saker på loppisar, och i vårt hem finns det också loppisfynd lite här och där i huset, vilket känns trevligt. Man kan hitta allt möjligt på loppisar. Det är en otrolig möjlighet, bara man vågar och orkar sätta ner lite tid på att gräva bland loppissaker.

I måndags var jag och fästmannen till Manhattan - Ett av de största loppisarna i Åbo (tror jag i alla fall) och vi hittade flera trevliga fynd. Här är bilder på några av fynden - Själv anser jag att glasflaskan för mjölk var dagens bästa fynd - och gulligaste också!

Loppis fynd 1 och 2: En glasflaska med en ko på för mjölken. En gammal kaffeburk i plåt.

De två gula burkarna är hittade på "loppis hos min mamma". Finns mycket intressant att hitta i mammas skåp och skrubbar, hehe. De två salladsbesticken i trä är också loppisfynd från tidigare loppisrundor.

Loppisfynd 3 och 4: En gammalrosa längre topp, som också fungerar som en klänning och en slags stickad halvgenomskinlig tröja i ljus gråbrun färg.

Loppisfynd 5 och 6: Två gulliga små ugglehalsband. Jag ääälskar ugglor, tycker de är jättesöta, men har faktiskt aldrig sett en mitt i naturen ännu, hoppas att jag ser en snart någon gång. Har tagit bild på min lilla ugglesamling, där alla förutom fotsmycket längst till höger är från loppisar.

Fästmannen hittade också en tröja och jag hittade också en slags husmorsklänning/förkläde som jag blev förälskad i, men den får komma fram en annan gång.

Jag hoppas att någon annan vågar ta steget att börja gå på loppisar, liksom jag en gång tog. Jag har inte ångrat det en sekund.